Simple Examples of Intertextuality for a Better Understanding

ofta lånar vi fraser, begrepp eller ideer från andra verk för att återspeglas i våra egna. Detta kallas intertextualitet. Penlighten hjälper dig att förstå detta litterära koncept ytterligare med hjälp av intertextualitetsexempel.

Visste Du?

det äldsta exemplet på intertextualitet är Nya Testamentet som citerar eller citerar från Gamla Testamentet.

Shrek är en av de mest populära barnfilmserierna. Det handlar om en ogre, Shrek, som gifter sig med prinsessan Fiona, som visar sig vara en ogre också, och beskriver sina äventyr med sin bästa vän, en talande åsna. Det finns flera andra karaktärer i filmen, som deltar i deras äventyr. Dessa tecken är Puss in the boots, the Fairy Godmother, Prince Charming, Gingerbread Man, Pinocchio, King Artie, Big Bad Wolf, Tre Små Grisar, Tre blinda möss, fula styvsystrar, Cinderella, Snövit, Törnrosa, Merlin trollkarlen, och så vidare. Om vi tittar närmare kan vi identifiera de ovan nämnda karaktärerna som delar av olika berättelser, fabler och sagor. Shrek-filmserien väver dessa karaktärer i sin berättelse för att göra den mer underhållande. Engagemanget av dessa stödjande karaktärer gör Shrek också till en saga. Detta begrepp är känt som intertextualitet. Det är ett litterärt begrepp. Låt oss ta reda på mer om det.

Definition

ordet sägs härledas från det latinska ordet intertexto, vilket betyder att blanda sig medan vävning.

enligt Merriam-Webster-ordboken betyder intertextualitet det komplexa sambandet mellan en text och andra texter som är grundläggande för skapandet eller tolkningen av texten.

enligt en ordlista med litterära termer av M. H. Abrams, intertextualitet används för att beteckna de många sätt på vilka någon litterär text består av andra texter, med hjälp av dess öppna eller hemliga citat och anspelningar, dess upprepningar och omvandlingar av de formella och materiella funktioner i tidigare texter, eller helt enkelt dess oundvikliga deltagande i det gemensamma beståndet av språkliga och litterära konventioner och förfaranden som är “alltid redan” på plats och utgör de diskurser i vilka vi föds…. varje text är i själva verket en”intertext” -platsen för en korsning av otaliga andra texter, och existerar endast genom sina relationer till andra texter.

betydelse

termen myntades först av den bulgariska-franska filosofen och litteraturkritikern Julia Kristeva 1966. Termen byggdes baserat på semiotiska studier (gjorda av Schweizisk lingvist och semiotisk Ferdinand de Saussure) av hur tecken härleds inom en text och dialogism (studier gjorda av rysk filosof och litteraturkritiker Mikhail Bakhtin) som är studien av flera betydelser av varje text.

den stöder också den franska litteraturteoretikern och filosofen Roland Barthes teori om att skaparen och skapelsen inte är relaterade. Betydelsen av skapandet eller textläsarna och deras relation till nätverket av texter togs upp i läsprocessen.

enligt Kristeva, när läsarna läser en ny text, påverkas de alltid av andra texter, som de har läst tidigare. När en författare lånar från andra texter medan han skriver sin egen, lägger han också lager av betydelser till sitt arbete. När det arbetet läses under de andras ljus ger det det en ny mening och tolkning. Enligt Kristeva är någon text konstruerad som en mosaik av citat, vilken text som helst är absorptionen och omvandlingen av en annan.

Graham Allen förklarar konceptet så här―intertextualitet verkar vara en sådan användbar term eftersom den förgrundar föreställningar om relation, sammankoppling och ömsesidigt beroende i det moderna kulturlivet. I den postmoderna epoken hävdar teoretiker ofta att det inte längre är möjligt att tala om originalitet eller det unika i det konstnärliga objektet, vare sig det är en målning eller roman, eftersom varje konstnärligt objekt är så tydligt sammansatt av bitar och bitar av redan existerande konst.

typer av intertextualitet

i bredare mening finns det två typer av intertextualitet: vertikal och horisontell. Den australiensiska forskaren John Fiske gjorde denna distinktion. Horisontell intertextualitet betyder samma nivåreferenser, dvs böcker som hänvisar till andra böcker. Å andra sidan betyder vertikal intertextualitet en bok som hänvisar till filmer, sånger etc. Det kan också hända tvärtom.

bortsett från dessa två, de litterära enheter såsom anspelning, citat, calque, plagiat, översättning, pastisch, Parodi, etc., finns olika typer av intertextualitet.

exempel

för vilka Klockan klämtar av Ernest Hemingway

Hemingway har baserat titeln på sin roman publicerad 1940 på John donnes dikt XVII Meditation. Ett utdrag av dikten publiceras vanligtvis under namnet “ingen Man är en ö.”Titeln på romanen har tagits från” och därför aldrig skicka veta för vem klockan klämtar; det klämtar för dig.”Hemingway införlivar också donnes filosofi i sin berättelse med det spanska inbördeskriget som bakgrund. Intertextualiteten mellan de två litterära bitarna har utvidgat romanens tema.

► Lord of the Flies av William Golding

Golding drar äventyrstema för unga pojkar på en ensam ö från R. L. Stevensons Treasure Island. Men han ändrade Stevensons upphöjda berättelser om äventyren till berättelserna om hur vildhet kan ta över oskuld, orsaka förlust av civilisation och skildra grym verklighet.

den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald

Fitzgerald hänvisar till T. S. Eliots dikt The Waste Land, som publicerades två år före romanen. Liksom Eliots dikt presenterar den stora Gatsby ett kargt land, ask-dalen, där ingenting växer. I båda de litterära verken kallas landet andligt dött. I Fitzgeralds land av aska finns det bara väderbiten reklam, och i Eliots avfallsmark finns det en hög med trasiga bilder. Fitzgeralds roman hänvisar också till den grekiska myten om Kung Midas.

► Wide Sargasso Sea av Jean Rhys

Rhys tar karaktären, Mr.Rochesters fru, från Emily Brontes Jane Eyre och skapar en alternativ historia för den. Hon ändrar inställningen av sin roman och ger en bakgrundshistoria för sina karaktärer att skriva berättelsen från Fru Rochesters synvinkel. Hon tar också upp frågor som rasism, kvinnans roll och kolonisering.

brasilian Daddy av Sylvia Plath

som berättaren av dikten talar om sin far, hon beskriver honom att ha en ‘Mein Kampf’ look. Det hänvisar till nazistledaren Adolf Hitlers självbiografi med samma namn. Denna allusion gör karaktären hos berättarens far mer slående.

bisexuell den amerikanska komedin Clueless från 1995 är löst baserad på Jane Austens Emma. Anslutningen kan ses i Harry Potter-serien såväl som Lord of the Rings. I båda fallen är huvudpersonen föräldralös, båda har mörka herrar, och båda har kloka gamla trollkarlar som hjälper huvudpersonerna. På samma sätt är en populär animerad TV-serie The Simpsons känd för att anta flera karaktärer och scener från olika filmer.