Livsmedelssäkerhet i Indien

FN firar 16 oktober som världens matdag varje år, med målet att sprida medvetenhet om att utrota hunger och säkerställa livsmedelssäkerhet för alla. I detta sammanhang undersöker vi statusen för mat och offentlig distribution i Indien och vissa utmaningar för att säkerställa livsmedelssäkerhet för alla.

Bakgrund

under 2017-18 har över Rs 1,50,000 crore, eller 7,6% av regeringens totala utgifter anslagits för att tillhandahålla livsmedelsbidrag inom Targeted Public Distribution System (Tpds). Denna tilldelning görs till Institutionen för livsmedel och offentlig Distribution under ministeriet för konsumentfrågor.

Livsmedelsbidrag har varit den största delen av avdelningens utgifter (94% 2017-18) och har ökat sex gånger under de senaste 10 åren. Denna subvention används för genomförandet av National Food Security Act, 2013 (NFSA), som ger subventionerade livsmedelskorn (vete och ris) till 80 crore människor i landet. NFSA syftar till att säkerställa förbättrat näringsintag för människor i landet.3

en av orsakerna till den sexfaldiga ökningen av livsmedelsbidraget är att det pris som livsmedelskorn ges till stödmottagarna inte har reviderats sedan 2002. Till exempel ges ris till familjer under Antyodaya Anna Yojana på Rs 3/Kg sedan 2002, medan kostnaden för att tillhandahålla detta har ökat från Rs 11/Kg 2001-02 till Rs 33/Kg 2017-18.

tillhandahållande av livsmedelsbidrag

TPDS ger livsmedelssäkerhet till människor under fattigdomsgränsen. Under årens lopp har utgifterna för livsmedelsbidrag ökat, medan andelen människor under fattigdomsgränsen har minskat. En liknande trend kan också ses i andelen undernärda personer i Indien, som minskade från 24% 1990 till 15% 2014 (se Tabell 1). Dessa trender kan tyda på att andelen människor som behöver subventionerad mat har minskat.

näringsbalans: NFSA garanterar matkorn, dvs vete och ris till stödmottagare, för att säkerställa näringsrikt matintag.3 under de senaste två decennierna har andelen spannmål eller livsmedelskorn i procent av livsmedelskonsumtionen minskat från 13% till 8% i landet, medan andelen mjölk, ägg, fisk och kött har ökat (se Figur 1). Detta indikerar en minskad preferens för vete och ris och en ökning av preferensen gentemot andra proteinrika livsmedel.

metoder för att tillhandahålla livsmedelsbidrag

Livsmedelsbidrag ges huvudsakligen med två metoder. Vi diskuterar dessa i detalj nedan.

TPDS försäkrar mottagarna att de kommer att få matkorn och isolerar dem mot prisvolatilitet. Matkorn levereras genom rimliga prisbutiker i byar, som är lätta att komma åt.,

emellertid har höga läckage observerats i systemet, både under transport och distribution. Dessa inkluderar pilferage och fel i inkludering och uteslutning från mottagarförteckningen. Dessutom har det också hävdats att fördelningen av vete och ris kan orsaka en obalans i näringsintaget som diskuterats tidigare.7 stödmottagare har också rapporterat att de fått matkorn av dålig kvalitet som en del av systemet.

kontantöverföringar syftar till att öka de valmöjligheter som finns hos en mottagare och ge ekonomiskt stöd. Det har hävdats att kostnaderna för DBT kan vara lägre än TPD, på grund av lägre kostnader för transport och lagring. Dessa överföringar kan också göras elektroniskt.6,7

det har emellertid också hävdats att kontanter som erhållits som en del av DBT kan spenderas på icke-matvaror. Ett sådant system kan också utsätta mottagarna för inflation. I detta avseende kan man också överväga den låga penetrationen och tillgången till bank på landsbygden.

under 2017-18 kommer 52% av centrumets totala subventionsutgifter att gå till livsmedelsbidrag inom ramen för TPD (se Figur 2). NFSA säger att centrumet och staterna bör införa system för kontantöverföringar till stödmottagare. Andra experter har också föreslagit att tpds ersätts med ett DBT-system (Direct Benefit Transfer).4,

staten införde kontantstöd till tpds-stödmottagare i September 2015. Från och med mars 2016 genomfördes detta på pilotbasis i några fackliga territorier. År 2015 hade ett utskott för omstrukturering av Food Corporation of India också rekommenderat att införa Aadhaar för att plugga läckage i PDS och indexera det till inflation. Utskottet uppskattade att en övergång till DBT skulle minska regeringens livsmedelsbidrag med mer än Rs 30,000 crore.

aktuella utmaningar i PDS

läckage i PDS: läckage avser matkorn som inte når avsedda mottagare. Enligt uppgifter från 2011 uppskattades läckage i PDS till 46,7%.10, läckage kan vara av tre typer: (i) pilferage under transport av livsmedelskorn, (ii) avledning till rimliga priser butiker till icke-stödmottagare, och (iii) uteslutning av berättigade stödmottagare från listan.6,

under 2016 fann Comptroller och revisor (Cag) att stater inte hade slutfört processen för att identifiera stödmottagare, och 49% av stödmottagarna var ännu inte identifierade. Det noterade också att inkluderings-och uteslutningsfel hade rapporterats i mottagarlistorna.

i februari 2017 gjorde ministeriet det obligatoriskt för stödmottagare enligt NFSA att använda Aadhaar som bevis på identifiering för att ta emot matkorn. Genom detta syftar regeringen till att ta bort falska rationskort, kontrollera läckage och säkerställa bättre leverans av matkorn.10, från och med januari 2017, medan 100% rationskort hade digitaliserats, var sådd av dessa kort med Aadhaar på 73%.14

Förvaring: Från och med 2016-17 är den totala lagringskapaciteten i landet 788 lakh ton, varav 354 lakh ton är med Food Corporation of India och 424 lakh ton är med statliga myndigheter.

CAG i sin resultatrevision fann att den tillgängliga lagringskapaciteten i stater var otillräcklig för den tilldelade kvantiteten livsmedelskorn.13 till exempel, från och med oktober 2015, av de 233 godowns som sanktionerades för byggande i Maharashtra, hade endast 93 slutförts. Det noteras också att i fyra av de senaste fem åren, beståndet av livsmedel korn med centrum hade varit högre än den lagringskapacitet som finns med Food Corporation of India.

kvalitet på matkorn: en undersökning som genomfördes 2011 hade noterat att människor klagade över att få matkorn av dålig kvalitet som måste blandas med andra korn för att vara ätbara.6 Det har också förekommit klagomål om personer som får matkorn som innehåller främmande ämnen som stenar. Dålig kvalitet på maten kan påverka människors vilja att köpa mat från butiker med rimligt pris och kan ha en negativ inverkan på deras hälsa.

ministeriet har sagt att medan regelbunden övervakning, övervakning, inspektion och slumpmässigt urval av alla livsmedel tas under av statliga Livsmedelssäkerhetsansvariga, är separata data för livsmedelskorn som distribueras under PDS inte tillgängliga. I avsaknad av uppgifter om kvalitetstestresultat för livsmedelskorn som levereras enligt PDS kan det vara svårt att fastställa om dessa livsmedel uppfyller de föreskrivna kvalitets-och säkerhetsstandarderna.

Om Världslivsmedelsdagen, http://www.fao.org/world-food-day/2017/about/en/.

Utgiftsbudget, Unionens Budget 2017-18, http://unionbudget.nic.in/ub2017-18/eb/allsbe.pdf.

Nationell Lag Om Livsmedelssäkerhet, 2013, http://indiacode.nic.in/acts-in-pdf/202013.pdf.

” priser, jordbruk och livsmedelshantering”, Kapitel 5, ekonomisk undersökning 2015-16, http://unionbudget.nic.in/budget2016-2017/es2015-16/echapvol2-05.pdf.

fallet för direkta kontantöverföringar till de fattiga, ekonomiska och politiska veckovisa, April 2008, http://www.epw.in/system/files/pdf/2008_43/15/The_Case_for_Direct_Cash_Transfers_to_the_Poor.pdf.

återupplivandet av det offentliga distributionssystemet: bevis och förklaringar, den ekonomiska och politiska veckan, November 5, 2011,

http://www.epw.in/system/files/pdf/2011_46/44-45/Revival_of_the_Public_Distribution_System_Evidence_and_Explanations.pdf.

‘rapport från den interna arbetsgruppen för Filialtillståndspolicy’, Reserve Bank of India, September 2016, https://rbidocs.rbi.org.in/rdocs/PublicationReport/Pdfs/IWG99F12F147B6E4F8DBEE8CEBB8F09F103.PDF.

arbetsdokument 294,” läckage från det offentliga distributionssystemet”, januari 2015, ICRIER, http://icrier.org/pdf/Working_Paper_294.pdf.

” kontant överföring av Livsmedelsbidragsregler, 2015″, ministeriet för konsumentfrågor, livsmedel och offentlig Distribution, September 3, 2015, http://dfpd.nic.in/writereaddata/Portal/News/32_1_cash.pdf.

rapport från Högnivåutskottet för omorientering av roll och omstrukturering av Food Corporation of India, januari 2015, http://www.fci.gov.in/app2/webroot/upload/News/Report%20of%20the%20High%20Level%20Committee%20on%20Reorienting%20the%20Role%20and%20Restructuring%20of%20FCI_English_1.pdf.

ständiga utskottet för livsmedel, konsumentfrågor och offentlig Distribution: krav på bidrag 2015-16, Institutionen för livsmedel och offentlig Distribution, http://164.100.47.193/lsscommittee/Food,%20Consumer%20Affairs%20&%20Public%20Distribution/16_Food_Consumer_Affairs_And_Public_distribution_3.pdf.

prestationsutvärdering av riktat offentligt distributionssystem, Planning Commission of India, mars 2005, http://planningcommission.nic.in/reports/peoreport/peo/peo_tpds.pdf.

revision av beredskapen för genomförandet av den nationella Livsmedelssäkerhetslagen, 2013 för året som slutade i mars, 2015, rapport nr. 54 av 2015, Comptroller och revisor i Indien, http://cag.gov.in/sites/default/files/audit_report_files/Union_Civil_National_Food_Security_Report_54_of_2015.pdf.

Ostarrad fråga nr 844, Lok Sabha, ministeriet för konsumentfrågor, mat och offentlig Distribution, svarade den 7 februari 2017, http://164.100.47.190/loksabhaquestions/annex/11/AU844.pdf.

årsredovisning 2016-17, Institutionen för livsmedel & offentlig Distribution, ministeriet för konsumentfrågor, livsmedel & offentlig Distribution, http://dfpd.nic.in/writereaddata/images/annual-140217.pdf.

30 Livsmedelsbidrag, den ekonomiska och politiska veckan, 27 December 2014, http://www.epw.in/system/files/pdf/2014_49/52/Food_Subsidy.pdf.

Ostarrad Fråga Nr. 2124, Lok Sabha, ministeriet för konsumentfrågor, mat och offentlig Distribution, svarade den 29 November 2016, http://164.100.47.190/loksabhaquestions/annex/10/AU2124.pdf.